Jag ligger kvar där jag har legat hela dagen. Jag tänker på livet och hur fort det kan ändras. Jag tänker på familjen som har förlorat något betydelsefullt. Jag tänker på att det som fanns i går som inte finns i dag. Det tar mindre än en sekund att förändra livet. En sekund tar det och livet blir sig aldrig mer likt för dom som står nära. Det knyter sig i magen på mig och huden är full av små knotter.

Hemska saker händer varje dag överallt, men det är inte förens man kan ta på det, fören man ser ansikten framför sig och hör rösterna sjungandes i öronen som man kan förstå det. Ta det till sig. Skrämmande att någon kan ta över ditt liv, lägga ditt liv i sina händer och förvandla det till stoft.

I dag är jag tacksam för livet!