Jag skriver inte det här inlägget nu för att jag är bitter eller ensam, jag skriver det här inlägget för det är så här jag känner. För att vara ensam, det har jag valt själv.

Om jag hade ett förhållande nu, vilket jag inte har så hade jag säkert velat äta en trevlig middag med min kille i kväll, tittat på en bra film och legat tätt tillsammans i soffan.  Men det hade jag nog velat göra i går också och kanske i morgon. Just nu har jag inget förhållande och jag träffar ingen speciell, men jag tänker på någon, jag tänker inte mer på honom i dag för att det är alla hjärtans dag. Jag tänker på honom lika mycket varje dag, söndag, alla hjärtans dag, tisdag.. Jag känner ju inte mer för honom i dag för att det är alla hjärtansdag.

Jag förstå inte tjusningen i att köpa massa dyrbara presenter tillvarandra för att det är 14 Februari, jag förstår inte grejen i att köpa sig kärlek. För det blir ju lite så?! Rätta mig om jag har fel?! Varför ska man vissa sin kärlek extra mycket jus den 14 Februari? Varför ska man ta sig tiden att älska lite mer i dag än vad man gjorde i går? Ska det krävas en dag om året för att få lite extra kärlek??

Skulle min kille behandla mig bättre i dag för att det var alla hjärtans dag så skulle jag bli lite rädd, jag skulle rufsa honom lite i håret och jag skulle le, samtidigt som jag skulle bli så jävla rädd inombords. Jag skulle tänka; nu är vi verkligen som alla andra. Vi har inte den där gnistan kvar, vi måste köpa våran kärlek för pengar. Och jag skulle inte vilja ha ett sånt där förhållande. Jag skulle vilja ha ett förhållande där vi älskade lika mycket varje dag. Där vi verkligen såg varann varje dag. Inte speciellt mycket 1 dag av 364 utan alla dagar utav 364 eller kanske att vi inte älskade 1 dag av 364.. Jag skulle inte vilja vara i ett förhållande där jag behövde bli påmind om att jag älskade 1 dag om året, jag skulle vilja bli påmind om det varje dag.

Det känns som om jag har vinden i ansiktet hela tiden. Det skulle vara skönt om den kunde upphöra och blåsa ett tag för att sedan ta fart och blåsa mig i ryggen, behöver få komma framåt. Behöver få lite lycka och lite glädje, om så bara för ett litet tag. Det känns som energin rinner ur mig, jag tror att den försvann i samband med dig. För även om det är jag som kanske har gjort vissa val så betyder inte det att du inte betyder något. Bara för det så betyder det inte att jag inte tänker på dig, det betyder inte att jag inte saknar dig.